Fy fasiken vad roligt jag hade igår!
Lundaspexarna satte upp Uardaspexet i år.

I love! Såg förra årets Bonifacius och det var jättekul, men årets är bara fantastisk.
Det är en pjäs som regelbundet satts upp med ett visst antal år emellan sedan starten 1909.
Endast små ändringar göra från år till år, som de olika skämten. Men annars är storyn oförändrad.
Eftersom vi känner en hel drös (känns det som) som är på scen så kommer vi backstage i pausen. Och de är så kul att se hur de jobbar och sliter, och dricker massor där bakom.
De hade "klar", "grumlig" och "asfalt" att välja på ;-)

Den rollkaraktär jag föll absolut pladask för var en kille vid namn Björn som spelade Uarda.


Foto: Henrik Karström